EASM2013: Vad påverkar publiken?

Precis som med konferensen Football150, kommer jag göra några inlägg från konferensen EASM2013 (European Sport Management), då många presentationer handlade om fotboll.

Ett första inlägg rör Sara Knaeps från University of Leuven som presenterade en studie av vilka “sportscape factors” påverkar publiken i Belgien. Hon gör en fallstudie av Jan Breydel stadium, vilket är hemmaarena för Club Brügge och Cercle Brugge.

Med “sportscape” avses “the entire physical environment seen and experienced by a fan attending a sporting event”. En av hennes hypoteser var att (hemma-)publiken som går på matcher med ett lag som ligger längre ner i rankingen, kommer värdera “sportscape factors” högre. Studien visade dock inte stöd för den hypotesen.

Det var inte helt förvånande, särskilt som de främst frågade redan hängivna fans. Rimligen bryr de sig mer om laget än om övriga faktorer. Mer intressant hade varit att fråga icke-fans, något som de dock kommer att göra i den större studie som pågår.

Av olika faktorer så upptäckte de att fansen rankade trygghet som viktigast.

 

 

Snabbt namnbyte

Lite snopet måste det ju vara för Swedbank att Malmö FF måste byta namn på sin arena för kvalmatchen mot Dinamo Zagreb. Nu kanske inte dom hade tänkt sig en satsning i Kroatien, men ändå. Det blir allt snårigare det här med vad man köper – eller inte köper. Man kan inte ta någonting för givet utan behöver ha ordning på paragraferna…

Arenanamn…

I en artikel från 2003 (The American Experience… se artikelsidan) jämför forskare hur man i USA sedan länge sålt ut arenanamnet, medan man i England inte gjort det. Det omvända förhållandet gäller kring tröjreklam (märkligt nog). Nu har det hänt en del i England sedan 2003, men inte desto mindre är det intressant att se vilka belopp det rör sig om i USA. En sak som sticker ut är längden på avtalen, i de flesta fallen 20 år eller längre. Detta kan jämföras med att Östers IF nu skrivit avtal på 7 år angående sin nya Myresjöhus arena.

Är det värt något för företaget? Enligt forskarna, ja, i alla fall om man sedan tidigare inte är så känd. Som exempel tas Ericsson, som 1995 inte var något känt varumärke i USA. De köpte då namnrättigheterna till NFL-laget Carolina Panthers nya arena. På 3 år ökade igenkänningen av varumärket från i praktiken noll till 44 % sett över hela USA.  Sen var det inte längre någon som frågade “Who is Ericsson?”.

Forskarna noterar också att motståndet mot nytt namn ofta uppkommer då det finns ett etablerat namn. Precis vad man nu kan se i Växjö. Upprörda kommentarer på SMP.se med flera sociala medier. Som om de verkligen trodde att den nya arena skulle heta samma som den gamla (Värendsvallen) – som ju kommer stå kvar. 

Som några fans dock noterar också, det centrala är pengarna. En ny arena kostar och det är inte längre kommunen som står för hela notan, något som de förr faktiskt ofta gjorde. Och så länge det inte blev något kycklingnamn eller obegriplig förkortning (som CMGI Stadium – numera Gillette stadium), verkar man ändå acceptera det nya namnet. Till slut blir det ändå idrotten som hamnar i fokus. Som i Kalmar, där ju folk verkar vilja gå till Guldfågeln Arena, även om kritiken i början var hög. Premiären ryktas vara utsåld. Så det ordnar nog sig till slut. Man vänjer sig.

En bunt artiklar kommer lastat…

artikelsidan har det nu tillkommit några forskningsartiklar. En om hur fotbollsarenors design har utvecklats över tid. Nu gäller den postmoderna arenan. En intressant artikel handlar om hur Manchester City försöker särskilja sig från Man United genom att hävda att de är det riktiga Manchester-laget. De mer siffermässigt lagda kan kika på Morrows artikel om hur man ska värdera fotbollsspelare på balansräkningen. Slutligen en artikel om Real Madrids rekryteringsstrategi, den med “galacticos”.

Om arenor

Mats Olsson i Expressen gör en nykter kommentar om fotbollsarenor. För visst är det få som kan hoppas på möjligheten att fylla arenan genom att ta dit världsartister. I Växjö har Östers IF bestämt sig för att inte bygga för att kunna ta in långtradare på arenan. Alltså säger man redan nu nej till att arrangera konserter med världsartister. Det låter sunt, men sätter självfallet mer press på att hitta andra intäkter. Vi håller tummarna för att de lyckas.

I alla diskussioner om arenabyggen hit och dit, undrar man lite över hur kalkylen såg ut “förr”. Kunde kommunen i Växjö verkligen räkna hem Värendsvallen? Var det så mycket billigare att bygga Malmö Stadion på den tiden, att det då inte krävdes mer än att Fotbolls-VM skulle hållas? För inte räknade man väl med att Louis Armstrong skulle komma och fylla arenan lite då och då? Lite undrar man ju.