Uppsats Styrkort i Elfsborg

För den som är intresserade av ekonomi fotbollsklubbar tipsar jag idag om uppsatsen “Balanserat styrkort i IF Elfsborg – Hur fungerar det i praktiken?” av Viklund & Wetterberg (2012). I sammanfattningen skrivs:

“Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanserat styrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla för balanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligt vilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyra grundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstaterar även att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att det fanns problem i organisationen som man önskade lösa.”

Man mäter Sportsligt resultat, Marknadsintäkter, Ekonomiskt resultat, Konsolideringsgrad (eget kapital i förhållande till personalkostnaderna). Det är kanske främst det sistnämnda som kan överraska positivt för en företagsekonom. Bakgrunden till måttet är att föreningen vid en degradering vill undvika att sälja spelare av ekonomiska skäl. Läs gärna mer i uppsatsen.

Släpp in mig!

Svensk fotboll behöver öka intäkterna, det verkar alla vara överens om. För mig är det då obegripligt att man inte släpps in på arenan så man kan bidra med mer intäkter. Nu idag är det Kalmar FF som överraskar negativt. Till matchen mot MFF väntas 12000 åskådare. Men ve dig om du kommer 2 Tim före match. Då ser det ut så här

20140719-144908-53348711.jpg

Stängt. Öppnar 1 Tim före match. Jaha. Så här sitter jag i ett industriområde. Kan käka på Max om jag vill. Vill jag inte. Vill köpa öl. Går inte. Det var ju kul. Not. Obegripligt. Släpp in mig!

…..Jo, med vip-biljett kommer man i VIP-en. Vi som bara betalat 280 kr får snällt vänta.

Tålmodigt arbete i Sundsvall…

IFK Sundsvall (inte GIF Sundsvall) spelade fem säsonger i Allsvenskan på 1970-talet. För närvarande, 12 december 2013, har man kvar 150 000 kr i skulder av de lån som togs på den tiden. Nu skriver Sundsvalls tidning att de nästa år räknar med att vara skuldfria.

För några år sedan lämnade ungdomsverksamheten IFK Sundvall. Det blev för mycket prata om ekonomi. Man ville spela fotboll, säger ordföranden i den förening som tog över verksamheten. Nu kanske man är på väg tillbaka igen. Så mycket pyssel, extraarbete och krångel.

Om denna historieskrivning nu är sann, så finns det två saker som slår mig. 1) Vilket fantastiskt tålmodigt arbete de måste ha gjort. 2) Oj, så länge en klubb kan få lida av att man misslyckats med sin ekonomi en gång i tiden. Vi pratar 30-40 år här.

Det stämmer till viss eftertanke kring vilka konsekvenser våra handlingar i nuet kan ha.

 

Polisbevakning

Nu drar diskussionen om kostnaderna för polisbevakning igång igen. Se den nye utredarens något märkliga förslag här. Se kommentar från SEF här. I botten ligger den kvarlevande föreställningen att aktiebolag alltid drivs av vinstsyfte. Något som inte anses gälla för enskilda firmor, kooperativa organisationer eller ideella föreningar. Denna föreställning syns också i diskussionen om idrottens kommersialisering, där bl a Tomas Peterson hävdat att införandet av Idrotts-AB innebär att man nu erbjuder sport för att tjäna pengar.

Det är nog dags att uppdatera dessa föreställningar en del. Aktiebolag används i detta sammanhang för att få vissa fördelar som inte har ett dugg med vinstsyfte att göra. Omvänt är det flera enskilda firmor och kooperativa organisationer som har ett vinstsyfte i så måtto att de behöver överskott för att kunna utveckla verksamheten.

Ett empiriskt “test” visar också att många idrottsaktiebolag inte går med vinst och inte ens har det som syfte. Tvärtom spenderar de kostnader utan en tanke på ekonomisk vinst. Möjligen är det bra om det går ihop sig, men … om inte så finns ju alltid förhoppningen att det vänder en annan gång, eller så får man göra konkurs eller…

En provocerande tanke som lockar, är att säga att alla idrottsföreningar kanske borde ha vinstsyfte – för då blev det nog mer fokus på att driva verksamheten på ett ekonomiskt sunt sätt. Men den tanken ska jag utveckla i ett senare inlägg.

Lindsdals IF har dålig ekonomi – nedmonterar damlaget

Nästa förening på listan över klubbar-i-ekonomiska-svårigheter: Lindsdals IF. De senaste åren har de haft framgångar både på herr- och damsidan. Herrarna har tagit sig till toppen av division två och damerna spelade denna säsong i Söderettan (men åkte ur). Nu har dock “verkligheten” hunnit i kapp. Skulderna till kommunen har ökat år för år. Styrelsen beslutade då dra ur damlaget från (nya) division 1 (hör ordförande diskutera i P4 Kalmar här). Ilskan spred sig snabbt och kommentarer på bloggar haglar (se här, här,  . Orsaken var att man hävdade att damlaget “bara” skulle flyttas ner två divisioner medan herrlaget skulle flyttas ner tre divisioner – givet att man drog ur laget. Några blev dock glada över styrelsens mod, se bl a en sponsor som uttalar sig här.

Intressant nog “försvann” informationen om damernas verksamhet nästan direkt på hemsidan, se här. Kanske var det droppen som gjorde att en del knöt näven och man försöker därför “starta om” genom att bilda sektion med egen ekonomi, se här. Tanken är att säkerställa att de måste gå “noll” kommande år. Huvudstyrelsens skuld till kommunen kvarstår dock. Intressant i sammanhanget är att man under några år tillåtit den och andra skulder att “skjuta iväg”. En positiv tolkning är att man inte velat säga nej till damernas avancemang och hoppats på nya intäkter. En negativ tolkning är att man inte velat säga nej till herrarnas satsningar. I vilket fall, åter har vi en förening som först “alla” tycker har en fin och positiv utveckling, som satsar och får framgångar, och som sedan avslöjar att framgångarna byggt på osund ekonomi. Det börjar bli tröttsamt.

En liten tanke om kommunen. Visst är det bra att de inte drar föreningen till kronofogden med en gång. Samtidigt kanske det inte heller är bra att man i praktiken godkänner en osund satsning. Kanske skulle man, när skulden år 1 är ett faktum, gå in mycket tuffare i föreningens budgetdiskussion gällande år 2 i syfte att säkra att kommunskulden minskar. Detta kräver förstås att kommunen har kompetent folk att gå in i dessa diskussioner, som i slutändan kan landa i att man inte godkänner vissa kostnader då man inte anser att vissa intäktsposter inte är trovärdiga (vilket inte sällan är fallet). Kanske är det otänkbart. Å andra sidan kanske det är ditåt vi måste gå.

Ekonomiska bekymmer… 3

UNT rapporterar om att Sirius fotboll under flera år fått sin ekonomi räddad av Upplands Spelarutveckling AB, ett dotterbolag till Nexttobe AB. Totalt närmare 15 miljoner handlar det om – utspritt på flera år. Precis som på de stora scenerna bedrivs alltså en i grunden olönsam verksamhet. Eller olönsam, det är en verksamhet som inte går ihop. Man kan få intrycket att underskottet härrör från att man “…nu bygger upp en organisation för superettan och damallsvenskan”.

Om det nu är så att man anställt marknadsförare, säljare och andra kompetenta personer i organisationen, så är underskottet kanske inte så mycket att yvas över. Och avancerar lagen kommer nya intäkter. Frågan är dock om det är så, eller om det beror på att pengarna lagts på spelare/tränare.  En ren spekulation är att det är det senare som gäller. En ledtråd till detta dock är att bolaget ska få del av framtida spelarförsäljningar – inte av framtida ekonomiska överskott. Så målet är inte att föreningen ska ge överskott – trots att man bygger organisation… Samtidigt uppstår en motsägelse i och med att man säger sig vilja avancera, samtidigt som man måste sälja spelare för att kunna “betala tillbaka” till bolaget. Jag säger det igen. Det är något lurt kring hur vi tänker kring ledningen av fotbollsföreningar.

 

Ekonomiska bekymmer…2

På en forskningskonferens nyligen frågade jag en forskare (Harald Dolles) om han såg spelare som en tillgång eller en kund till klubben. Han tittade förvånat på mig och sa att “They are an asset for the club”. En tillgång alltså.

Det verkar rimligt. Men det är en tillgång som klubbarna bevisligen inte bryr sig särskilt mycket om. Så fort de får pengar över så väljer de att köpa in nya tillgångar och “dumpa” de man redan har. Alternativet hade varit att satsa ännu mer på att utveckla/förfina/förädla de tillgångar man redan har.

Varför gör man då inte det? Tja, en möjlig förklaring enligt mig är att man i praktiken inte ser spelarna som tillgångar på det sättet. Och spelarna ser inte sig som tillgångar. Tvärtom ser de klubben som en tillgång… om den hjälper spelaren att hitta en ännu bättre klubb (och därmed följande bonusar/löner). Klubben är ett medel för spelaren att nå sitt mål. Vilket klubbarna förstår… och därför lägger lite lagom med kraft på att utveckla spelaren.

Förr var IFK Göteborg språngbrädan ut i Europa för spelare. Idag är det mer oklart vilken klubb som är bästa språngbrädan. Men, poängen är att det är inte självklart hur vi ska förhålla oss till fotbollsklubben som organisation: vad är tillgång, vad är medel och vad är mål? För vem och utifrån vilket perspektiv? Och vad innebär det för hur vi ska leda en förening?

Fortsättning följer.