Kaizen

Snubblade in på denna artikel om hur Nanne Bergstrand arbetade med Kaizen i Kalmar FF. Samma år kom en intern artikel om detta på KFF:s hemsida. Livet är ett mysterium. Om vi förstår det som något positivt främjar det ett nyfiket sökande efter… ja egentligen nog vad som helst. Vilket i sig gör att man utvecklas.

Kaizen blev ju populärt när det lyftes fram som en metod i japanska bilföretag (Läs t ex Imai:s bok Kaizen från 1986). Det handlar om vardagliga ständiga förbättringar. En mindre bra version av detta (tycker jag) är att man ska ha formella möten varje vecka och diskuterar hur man kan förbättra kvalitén. Imai själv lyfter den filosofiska aspekten av detta, av att man verkligen vill förbättra det man håller på med. Då behövs inga formella möten. Då genomsyrar det allt man gör hela tiden. Att man sedan kan ha nytta av möten ibland, det är en annan sak.

Osökt kommer jag att tänka på Gunde Svan som sägs ha experimenterat med storleken på handduk att torka med sig efter duschen. För stora handdukar tog för lång tid. Och han ville ju inte lägga tid på att torka sig om han kunde lägga det på något mer utvecklande.

Jag undrar hur många fotbollsspelare som tänker likadant. Letar de sätt att knyta skorna snabbare så att de kan skjuta ett skott extra på träningen? Funderar de på om frisyren påverkar snabbheten negativt? Utvecklar de metoder att slappna av snabbare så återhämtningen kommer igång snabbare? Jag har i nuläget ingen aning. Vet du?

Kalle Anka?

Sport Management-forskaren Hans Lundberg skriver på sin Facebook att det är Kalle Anka-nivå på det som utspelade sig på upptaktsträffen för Allsvenskan. Simon Bank på Aftonbladet hade innan det skrivit en kritisk krönika om detta. Utgångspunkten är att lagen har chans att sälja in sig själva och klubben inför ett stort mediauppbåd. Men, de tar inte chansen. Ett citat från krönikan:

“Där en resebyrå eller en glassproducent eller vilket sunt företag som helst som vill förstärka sitt varumärke eller få fler kunder (de kallas ”publik” på fotboll, men det är till rätt många delar samma sak) skulle använda fem minuter till att på smartast möjliga sätt tala om exakt vad de står för, vilka de vill vara, vad det är som gör just dem värda att följa, så använder nio av tio allsvenska lagkaptener och tränare tiden till att med monoton röst variera ett och samma tema: – Nääee, om vi får bitarna på plats så kan det nog bli bra, det här.”

Robert Laul sätter sedan betyg på lagens presentationer. De flesta sågas. Vid en första anblick är det lätt att hålla med om kritiken. Visste är det Kalle Anka. Vad vi då glömmer är att vi alltså förväntar sig en professionell införsäljning av sin egen organisation, av en person vars organisatoriska position kan jämställas med en förman eller gruppledare och en annan person som jobbar i “produktionen”. Ta vilken organisation som helst, privat eller offentlig, och skicka fram den chef som är lägst ner i hierarkin samt en underordnade till denne. Hur bra är hon/han/de på att göra detta? Kanske bra, i många fall inte särskilt bra. Det är ju inte deras roll och de har sällan kompetens eller erfarenhet att göra detta.

Problemet är istället just att det är tränarna och spelarna som skickas fram. Som om de skulle symbolisera och förstärka klubbens varumärke. Bra tänkt, visst, men då de flesta tränarna ändå lämnar inom något eller några år, så är de ju inte kanske den bästa symbolen? Och ja, Rolle kanske lämnar ännu tidigare. Det borde vara av klubbens ordförande, VD, klubbchef, marknadschef eller kanske sportchef som vi ska förvänta oss professionella införsäljningar – inte tränarna. Att sen Nanne Bergstrand gör det bra, beror delvis just på att han är mer än bara tränare i KFF. Han och KFF “stämmer” på djupare nivåer. Men i övrigt, så är det ett lite sorgligt fall av en mismatch mellan förväntningar och leveransförmåga på denna tillställning. Jag tycker det är dags att tänka om. Antingen tonar man ner upptaktsträffen och lägger den på den nivå som de medverkande klarar av. Eller så tonar man upp och låter klubbchefer m fl mer stå i centrum. Av dessa kan man åtminstone kräva kompetens gällande detta.  Om de sedan lever upp till det är en annan sak.