Angående talangutveckling

Även om den här artikeln kom för ett år sedan är den fortfarande aktuell. Stefan Lund m fl har studerat hur man i svensk fotboll försöker identifiera talang. På det stora hela stämmer deras resultat med internationell forskning. Magkänslan verkar vara viktig…

Det finns också en podd från Linnéuniversitetet (Snillen stimulerar) där Stefan utvecklar resonemanget.

 

Kalmar FF får kritik

I en insändare i Barometern får Kalmar FF kritik för att vara en klubb med “sned värdegrund”. Det handlar om att klubben nekat en ny spelare att vara med i 11-årslaget efter en provträning. Argumenten lär dels vara att det inte finns plats, dels att han inte “höll måttet”. Det finns fler artiklar och kommentarer. Läs gärna och fundera på hur man kan hantera fenomenet. Det är viktigt att gå bortom frågan om “rätt” och “fel” och fundera på alternativen.

Kom ihåg att det är många aktiviteter som har begränsade platser och där barn nekas tillträde. Ska de “tvingas” öppna upp för alla som vill vara med?

I Simskolan får man inte vara med i den grupp man vill utan det bedöms utifrån simkunnighet. Man kan få simma med yngre eller äldre barn beroende på nivå. Är det fel?

Inom bordtennisen är det samma sak. Det är ingen mening att en erfaren och duktig 11-åring möter en nybörjare i samma ålder. Eller borde de tvingas spela mot varandra?

Nivåindelning – många bottnar

Nu “rasar” föräldrar och andra mot det som Vasalunds IF gör i och med att de fr o m att barnen är sex år, indelar dom efter nivå. Många reagerar starkt. Det kanske de ska göra. Jag hävdar dock att det finns många bottnar i detta. Föreningen anger själva att de sett positiva effekter av den nivåindelning man redan hållit på med det i två år. Argumentet är att de som kommit längre dominerar för mycket och därmed hindrar de inte kommit lika långt. En kollega sade då att “de får ju lära sig passa till de sämre då”. Ja, det ligger en poäng i det.

I artikeln som länkas till tidigare menar en förälder att “…all forskning och erfarenhet som finns stöder ju att man ska selektera så sent som möjligt.”. Jo. Men föreningen verkar inte anse att de selekterar i syfte att slå ut, utan i syfte att utveckla.

En klok student på CSM-programmet i Växjö kommenterade: “- Men man delas ju i skolan in i olika grupper beroende på hur bra man är på t ex matte.”. På min tid kunde man välja särskild respektive allmän matematik (och engelska). Handlade det också om “selektering” – i för unga år? Jag är tveksam. Mest för att jag är tveksam till det mesta kring för snabba uttalanden kring detta med talangutveckling. Det börjar bli ett så “hett” ämne att det så att säga “blixtrar” till alldeles för snabbt. Huruvida en viss praktik, t ex nivåindelning av 6-åriga fotbollsspelare, är dålig eller inte, beror på många saker. Och även om vi tar hänsyn till dom så vet vi inte riktigt hur vi ska bedöma vad vi menar med “dålig” eller “bra”.

En avstickare: fotbollsspelaren Torbjörn Nilsson har berättat att han fick utskällningar av sin – i sitt tycke – dålige fotbollstränare. Han knöt näven och tänkte att han minsann skulle visa den “j-vln”. Och så skulle han själv inte bli som tränare. MEN, som han själv insåg. Vad hade hänt om han hade varit tränare åt sig själv, och varit så där lyssnande, pedagogisk, coachande…? Hade han knutit näven då? Hade vi då vetat vem Torbjörn Nilsson är?

Så… visst låter det magstarkt att nivåindela sexåringar. Men samtidigt, det bästa är nog att låta dom prova och utvärdera det hela. Här skulle forskare kunna vara behjälpliga. Med sina kritiska ögon kan de hjälpa till att belysa det hela ur olika vinklar. Detta för oss nog mer framåt än att sätta stopp och införa regler – utan en mer fördjupad diskussion.