Är det slut nu?

LDB FC bildades ur askan när Malmö FF inte längre vill satsa på damfotboll. Kent Widding Persson gick in med mycket pengar och kompetens och slutresultatet blev ett SM-guld 2011. Snart började det dock dugga larmrapporter om ekonomin i föreningen. En utgångspunkt handlade om arenan och kommunens låga stöd till föreningen (se t ex här och här). Nyss kom beskedet att kommunen hjälper genom att bl a köpa biljetter till Malmös skolbarn för 650 000 kr. En rätt rejäl sponsring som vore spännande att se i andra städer. Med anledning av pågående diskussioner om förmånsbeskattning av idrottsbiljetter kan man dock undra om alla skolbarn kommer få skatta för detta (obs: lite ironiskt).

Till detta kom nu beskedet att Kent Widding Persson nu avslutar sitt engagemang i projektet LDB FC. I samband med det skriver Idrottens Affärer att storsatsningen world village of women sports haltar betänkligt och omges av stora frågetecken. I Skånskan.se uttalar sig en ledamot i kommunstyrelsen så här: “- World Village of Women Sports har för mig alltmer framstått som ett sätt att bygga dyra bostäder på skattebetalarnas mark.”.  

Det är inte konstigt att man nu funderar på om sagan LDB FC är “slut” nu? Givetvis kommer klubben göra allt de kan för att fortsätta vara med. Men det blir verkligen upp till bevis.

Samtidigt som detta sker, har Tyresö FF seglat upp som den nya kometen. Här satsas det nu rejält med pengar. Det senaste tillskottet är Marta. Ny hyllas klubben av många. En stilla undran är dock hur många år de drivande (finansiärerna) kommer vilja vara med. Blir det tre-fyra år som i fallet LDB? Eller kommer de att lyckas bygga en verksamhet som kommer överleva de första initiativtagarna? Framtiden ger svaret.

Det är dock ingen tvekan om att damfotbollen nu klivit in i de lite större pengarnas rum, med allt vad de innebär. För något år sedan gjorde låg snittlönen på 7 000 kr/månad för ett allsvenskt lag. Nu är snittlönen kanske lite missvisande, då ett fåtal spelare drar upp den.  Den ger dock en fingervisning om vad division ett-klubbarna har att vänta sig. 7000 låter kanske inte så mycket, men där är det inte ovanligt med en lön på 3 000 kr – om året…  Risken är att vi kommer få se flera “raketer” som startar starkt, stiger högt och sedan dalar neråt. Vad det kommer innebära för svensk (dam)fotboll återstår att se.