Uppsats Styrkort i Elfsborg

För den som är intresserade av ekonomi fotbollsklubbar tipsar jag idag om uppsatsen “Balanserat styrkort i IF Elfsborg – Hur fungerar det i praktiken?” av Viklund & Wetterberg (2012). I sammanfattningen skrivs:

“Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanserat styrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla för balanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligt vilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyra grundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstaterar även att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att det fanns problem i organisationen som man önskade lösa.”

Man mäter Sportsligt resultat, Marknadsintäkter, Ekonomiskt resultat, Konsolideringsgrad (eget kapital i förhållande till personalkostnaderna). Det är kanske främst det sistnämnda som kan överraska positivt för en företagsekonom. Bakgrunden till måttet är att föreningen vid en degradering vill undvika att sälja spelare av ekonomiska skäl. Läs gärna mer i uppsatsen.

Fotbollsledares syn på ledarskap

Med tanke på den debatt som nu förs kring ledarskap inom idrotten är det intressant att läsa uppsatsen Idrott som en demokratisk skola av Emelie Wallgren. Den kom år 2011 och handlar om fotbollstränares syn på ledarskap. Där kan man bl a få läsa om ledare som erkänner: “Ibland hetsar vi killarna för mycket” och att de inte välkomnar alla som vill spela till sitt lag. Dessa saknar ledarutbildning. Författaren problematiserar detta i förhållande till bl a dokumentet Idrotten vill.

Hon drar slutsatsen att i många avseenden är idrott en demokratisk skola för ledarna. Vad hon inte så tydligt diskuterar är i vilken utsträckning de ledare som hänvisas till i föregående stycke, i praktiken lär ut demokrati till sina spelare eller om de lär ut något annat.

Jag är själv tveksam till om det är så mycket demokrati som lärs ut i lagidrottsföreningar. De som medverkar i ledandet av själva föreningen “brottas” ju med demokratin. Men övriga? Hur många av barnen och ungdomarna ser egentligen röken av detta? Är det inte tvärtom en auktoritär ledning som ofta lärs ut? Tränaren tar ut laget och bestämmer bytena? Det är åminstone värt att fundera på.

 

Uppsats om fotbollsakademier

I en uppsats av Peter Sundström från 2007 jämförs fotbollsakademierna i Malmö FF och IFK Göteborg. Vid den tidpunkten hade spelarna i MFF fler träningar i veckan. I MFF satsade man också mer på att ha bra lag, medan man i IFK mer ville stimulera bredden. Författaren visar också att mycket lite forskning har gjorts på området.

Framöver kommer vi lägga upp en fler länkar till sådant som har gjorts kring fotbollsakademier. Vi återkommer.

Tre uppsatser

På uppsatssidan finns tre nya länkar till uppsatser. Två som behandlar marknadsföring, varav en om damfotboll och en om herrfotboll. Båda kan ge intressanta infallsvinklar till ens egen förening.

Uppsatsen av Eriksson är mycket omfattande (163 sid) och innehåller intressanta jämförelser mellan fem damklubbar.  Uppsatsen av Norin och Fabbekes uppsats har som syfte att analysera och klargöra strategiskt varumärkesbyggande för svenska fotbollsföreningar, samt att förstå karaktären hos, och bakom dessa varumärken. De har intervjuat flera “tunga” aktörer i branschen.

Den tredje uppsatsen behandlar svensk fotbolls utmaningar och problem. Särskilt lyfter de fram behovet av ett mer strategiskt arbete i föreningar, samt naturligtvis behovet av ökad professionalism. Det är i sig inga nyheter för dom “inom branschen”, men kan vara en lite tankeväckare för de som just nu är på väg in.

Trevlig läsning!