EASM2013: faktorer som påverkar kinesers val av PL-lag

Mer från EASM2013-konferensen: I en ambitiös studie studerar G Bordet vad som påverkar kinesers val av vilket lag i Premier League de ska hålla på. Hittills har man trott att det är viktigt att det finns en kines i laget. Studien visade att det var det minst viktiga. Topplistan av de viktigaste faktorerna ser ut så här:

  • Style of play
  • Club manager
  • Star player
  • Star players

Man har också grupperat faktorer i olika kategorier och relaterat det till sådant som kön och ålder. Här framkommer att män lägger större vikt på spelet på plan medan kvinnor lägger större vikt på att de har en tidigare erfarenhet av klubben (t ex varit på en match i England).

Manchester United och Liverpool har den högsta upplevda varumärkesidentiteten.

En fråga forskarna dock reser är om det är så enkelt att skilja på vad som är varumärke och vad som är “sport”.

En slutsats är att vill man vara framgångsrik bör man arbeta med klubbens positionering i förhållande till andra klubbar…. vilket varje grundkurs i marknadsföring (borde) lär(a) ut.

 

Spännande konferens i Växjö

Den 10-11 juli anordas konferens Managing Sports 2013 i Växjö. I samband med fotbolls-EM för damer kommer forskare och praktiker diskutera frågor gällande “from the pitch to the boardroom”. Även om fotboll är i fokus kommer ett brett perspektiv tas på utveckling av sport. Fullständig information finns här.

Bland talarna kan nämnas:

Johan Andersson, klubbchef för LB07
Christian Donaire, tränare från FC Barcelonas ungdomsakademi
PG Fahlström, forskare i talangutveckling
Uwe Hakus: Huvudtränare för HPC i Växjö
Magnus Forslund, forskare om föreningsutveckling
Mattias Melkersson, forskare i varumärkesutveckling av damfotboll
Cecilia Andrén Nyström, entreprenör som använder fotboll för att utveckla Mocambique
Carl-Axel Hageskog, fd Davis-Cup kapten och professor i idrottsligt ledarskap

Anmäl dig nu!

Flyer Managing sports 20130321.

 

Gefle IF – Humlan som inte kan flyga?

Med anledning av Gefles vinst ikväll mot Malmö FF (2-0), vill jag lyfta fram en uppsats om just Gefle. I studien undersöker författarna hur Gefle IF kan stärka sitt varumärke. De konstaterar att föreningens kärnvärden inte är tillräckligt tydliggjorda och de är därför svåra att kommunicera externt. En del talar om 90-minutersfilosofin, men denna är inte spridd.  Man vet inte riktigt vad som gör föreningen unik, även om flera pratar om att man gör det omöjliga möjligt – man flyger trots att man är en humla. Än så länge har man dock inte omvandlat detta till kärnvärden som kan kommuniceras. När man lyckas med det, tror författarna på större ekonomisk framgång för föreningen. Det tror jag också. Trevlig läsning!

Kalle Anka?

Sport Management-forskaren Hans Lundberg skriver på sin Facebook att det är Kalle Anka-nivå på det som utspelade sig på upptaktsträffen för Allsvenskan. Simon Bank på Aftonbladet hade innan det skrivit en kritisk krönika om detta. Utgångspunkten är att lagen har chans att sälja in sig själva och klubben inför ett stort mediauppbåd. Men, de tar inte chansen. Ett citat från krönikan:

“Där en resebyrå eller en glassproducent eller vilket sunt företag som helst som vill förstärka sitt varumärke eller få fler kunder (de kallas ”publik” på fotboll, men det är till rätt många delar samma sak) skulle använda fem minuter till att på smartast möjliga sätt tala om exakt vad de står för, vilka de vill vara, vad det är som gör just dem värda att följa, så använder nio av tio allsvenska lagkaptener och tränare tiden till att med monoton röst variera ett och samma tema: – Nääee, om vi får bitarna på plats så kan det nog bli bra, det här.”

Robert Laul sätter sedan betyg på lagens presentationer. De flesta sågas. Vid en första anblick är det lätt att hålla med om kritiken. Visste är det Kalle Anka. Vad vi då glömmer är att vi alltså förväntar sig en professionell införsäljning av sin egen organisation, av en person vars organisatoriska position kan jämställas med en förman eller gruppledare och en annan person som jobbar i “produktionen”. Ta vilken organisation som helst, privat eller offentlig, och skicka fram den chef som är lägst ner i hierarkin samt en underordnade till denne. Hur bra är hon/han/de på att göra detta? Kanske bra, i många fall inte särskilt bra. Det är ju inte deras roll och de har sällan kompetens eller erfarenhet att göra detta.

Problemet är istället just att det är tränarna och spelarna som skickas fram. Som om de skulle symbolisera och förstärka klubbens varumärke. Bra tänkt, visst, men då de flesta tränarna ändå lämnar inom något eller några år, så är de ju inte kanske den bästa symbolen? Och ja, Rolle kanske lämnar ännu tidigare. Det borde vara av klubbens ordförande, VD, klubbchef, marknadschef eller kanske sportchef som vi ska förvänta oss professionella införsäljningar – inte tränarna. Att sen Nanne Bergstrand gör det bra, beror delvis just på att han är mer än bara tränare i KFF. Han och KFF “stämmer” på djupare nivåer. Men i övrigt, så är det ett lite sorgligt fall av en mismatch mellan förväntningar och leveransförmåga på denna tillställning. Jag tycker det är dags att tänka om. Antingen tonar man ner upptaktsträffen och lägger den på den nivå som de medverkande klarar av. Eller så tonar man upp och låter klubbchefer m fl mer stå i centrum. Av dessa kan man åtminstone kräva kompetens gällande detta.  Om de sedan lever upp till det är en annan sak.

Tre uppsatser

På uppsatssidan finns tre nya länkar till uppsatser. Två som behandlar marknadsföring, varav en om damfotboll och en om herrfotboll. Båda kan ge intressanta infallsvinklar till ens egen förening.

Uppsatsen av Eriksson är mycket omfattande (163 sid) och innehåller intressanta jämförelser mellan fem damklubbar.  Uppsatsen av Norin och Fabbekes uppsats har som syfte att analysera och klargöra strategiskt varumärkesbyggande för svenska fotbollsföreningar, samt att förstå karaktären hos, och bakom dessa varumärken. De har intervjuat flera “tunga” aktörer i branschen.

Den tredje uppsatsen behandlar svensk fotbolls utmaningar och problem. Särskilt lyfter de fram behovet av ett mer strategiskt arbete i föreningar, samt naturligtvis behovet av ökad professionalism. Det är i sig inga nyheter för dom “inom branschen”, men kan vara en lite tankeväckare för de som just nu är på väg in.

Trevlig läsning!